Axel Edvin Åslund, född 27 november 1881 i Östersund, död 13 februari 1958 i Stockholm, var en svensk målare, tecknare och grafiker. Wikipedia Född: 27 oktober 1881, Östersund Död: 13 februari 1958, Stockholm Utbildning: Jämtlands Gymnasium Wargentin, Konstfack, Kungliga Akademien för de fria konsterna.
Acke Oldenburg, född 22 juni 1923 i Mora, död 2005, var en svensk målare, grafiker, tecknare och teaterdekoratör. Han var syssling till Claes Oldenburg. Wikipedia
Albert Gustaf Aristides Edelfelt, född 27 juli 1854 på Kiala gård utanför Borgå, Finland, död 18 augusti 1905 i Helsingfors, var en finlandssvensk målare och illustratör. Han illustrerade bland annat Runebergs dikter. Wikipedia
Albert Laurentius Johannes Engström,[1] född 12 maj 1869 i Bäckefall i Lönneberga församling, Kalmar län, död 16 november 1940[2] på S:t Görans sjukhus i Stockholm (begravd i Hult), var en svensk konstnär och författare. Wikipedia
Albin Amelin började 1915 arbeta som typografelev och studerade vid Tekniska skolan (numera Konstfack) i Stockholm 1919-21, samt på egen hand i Paris.[1] Han debuterade 1929 och var en av grundarna av Färg och Form 1932. Han var en politiskt medveten målare och hans motiv är socialt betonade, ofta med kroppsarbetare, som till exempel i Fanor över bron (1936), men även landskap tillhör motivkretsen liksom blomsterstilleben i en expressionistisk stil. Amelin anslöt sig 1929 till kommunistiska partiet. Albin Amelin målade kraftigt med mustiga färger, grova konturer och tjockt med färg och är känd för sitt våldsamma temperament. Han är representerad på Nationalmuseum, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Norrköpings konstmuseum, Bohusläns museum och Cassels donation i Grängesberg. I samband med ILO:s 50-årsjubileum gav svenska postverket ut ett frimärke med motivet Arbetarhuvud av Albin Amelin. [2][3] Han är gravsatt på Bromma kyrkogård.(Wikipedia)
Alfred Maurits Bergström, född 15 januari 1869 i Stockholm, död 15 november 1930 i Tullinge, var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien. Han var målare, akvarellist och etsare. Han var bror till sångaren Oscar Bergström och gift med Augusta von Otter från 1907.
Alois Senefelder, född 6 november 1771 i Prag, död 26 februari 1834 i München, var en tysk uppfinnare. Senefelder bedrev akademiska studier och var verksam som dramatiker. Efter trägna experiment uppfann han 1798 litografin (stentryck) och lyckades 1806 efter stora svårigheter anlägga ett kemiskt stentryckeri i München. År 1809 utnämndes han till chef för kungliga stentryckeriet i Bayern. Han utövade nästan alla sedan övliga litografiska förfaringssätt, även färglitografin. Han skrev en Lehrbuch des Steindrucks (1818; andra upplagan 1822). Monument över honom restes i München 1877 och Berlin 1892.
Anders Beckman, född 21 juli 1907, död 3 mars 1967, var en svensk reklamtecknare och målare. Han var far till Susanne Beckman och bror till konstnären Per Beckman. Anders Beckman grundade Beckmans reklam- och designskola 1939. Bland hans arbeten märks den välkända H55-symbolen från Helsingborgsutställningen 1955 med siffran "55" infälld i högra benet av bokstaven "H". Symbolen fanns på utställningens informationstavlor, flaggor, prydnadsföremål och i jätteformat målat på de gator som ledde till entrén.(Wikipedia)
Anders Leonard Zorn, född 18 februari 1860 i Utmelands by i Mora socken i Dalarna, död 22 augusti 1920 i Mora i Dalarna, var en svensk konstnär. Han betraktas som en av de främsta svenska konstnärerna och blev även uppskattad internationellt. Detta gäller inte minst i USA, där han anlitades som porträttmålare av presidenter, företagsledare och folk i societeten. Wikipedia
Antoine Coypel, 11 april 1661, död 7 januari 1722, var en fransk konstnär. Han var son till Noël Coypel, halvbror till Noël Nicolas Coypel samt far till Charles Antoine Coypel. Coypel följde sin far till Rom och tog där intryck av familjen Carracci. 1714 blev han direktör för akademin i Paris, och 1715 hovmålare. Wikipedia
Tysk tecknare och målare. Från början gjorde han teckningar av uniformer, men övergick sedan till skolplanscher omkring sekelskiftet. Grekisk och romersk historia 14 st. Sjöslaget vid Salamis, Pompeji undergång.
1946 blev Nordenlöw lärling till Per-Erik Grude på Åhlén & Åkerlunds tryckeri. Aktiv i tillblivelsen av Litografiska Museet. Har donerat samlingar med tryck till Litografklubbens Arkiv. Ordförande i Litografklubbens Arkiv när Litografiska Museet grundades 2005.
Sucksdorff studerade konst och film i Berlin. Efter avslutade studier vann han flera fototävlingar. Han filmdebuterade med rörlig film 1940. Hans kortfilm Människor i stad (1947) tilldelades Oscar 1949,[1] den första Oscar någonsin för en kortfilm och den första som en svensk film fått. Hans första långfilm var Det stora äventyret från 1953[2]. Han flyttade i mitten på 1960-talet till Brasilien där han gjorde filmen Mitt hem är Copacabana (1965) för vilken han tilldelades en Guldbagge. Sucksdorff var gift (i andra äktenskapet av tre) 1951-64 med Astrid Bergman Sucksdorff Han fick fem barn. Wikipedia
Johan August Malmström, född 14 oktober 1829 i Västra Ny socken, Östergötland, död 18 oktober 1901 i Stockholm, var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien 1867–1894 och dess direktör 1887–1893. Attraherad av göticismen hämtade han med förkärlek motiv från nordisk mytologi. Han var även mycket uppskattad för sina landsbygdsmotiv med barn. Hans mest kända målning är Grindslanten, som liksom många andra av hans bilder spreds ut över Sverige via de stora familjetidskrifterna. Han var en flitig illustratör och arbetade för flera olika tidningar och bokförlag. Han gjorde bland annat illustrationer till böckerna Frithiofs saga och Fänrik Ståls sägner. Malmström ritade också serviser för Gustavsberg, formgav möbler och verkade som mönstertecknare Wikipedia
engt Nordenberg, född 22 april 1822 i Jämshög, Blekinge, död 18 december 1902 i Düsseldorf. Konstnär tillhörande av Düsseldorfskolan och mest känd för sina folklivsbilder med motiv hämtade från Dalarna, Blekinge och Skåne. Nordenberg har även skildrat medelklass och högre klassers liv, samt även målat kyrkomålningar och altartavlor. Hans konst är väl representerad på såväl Nationalmuseum som Göteborgs konstmuseum. Flera av Nordenbergs bilder reproducerades i tidskriften Litografiskt Allehanda som utgavs 1859-65, vilket bidrog till hans popularitet. Bengt Nordenberg är farbror till konstnären Henrik Nordenberg (1857–1928) Wikipedia
Lars Oscar Bernhard Oscarsson, född 24 november 1894 i Lids socken, Södermanland, död 30 oktober 1977, var en svensk tecknare, grafiker och skulptör. Han var son till lantbrukaren Carl Oscar Carlsson och Augusta Kristina Larsson och från 1948 gift med Wilhelmina Essen. Oscarsson studerade vid Althins målarskola i Stockholm 1917-1918 och vid Konsthögskolan 1919-1921 där han även deltog i Axel Tallbergs etsningskurs. Han tilldelades kanslermedaljen 1920 och den kungliga medaljen 1921. Efter studierna företog han ett flertal studieresor till Frankrike, Italien och Spanien. Han medverkade i samlingsutställningar arrangerade av Uppsalagruppen, Fria gruppen Sveriges allmänna konstförening och på Liljevalchs konsthall. Hans konst består av porträtt, figurer, landskap och några enstaka stilleben samt grafiska blad och ett litet antal skulpturer. Oscarsson är representerad vid Eskilstuna konstmuseum och Kulturhistoriska museet i Sofia.(Wikipedia)
Birger Lungquist var bror till författaren Walter Ljungquist och kusin med tidningsmannen Ivar Ljungquist. Han studerade vid Althins målarskola och Konsthögskolan och debuterade tillsammans med De tretton på Liljevalchs konsthall 1928. Med lyrisk realism målade han nakna bondflickor i olja eller pastell och i en blond kolorit. I färgskimrande akvareller målade han även folkvisemotiv. [2] Ljungquists konst finns representerad på Nationalmuseum[3] och Moderna museet[4] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Kalmar konstmuseum[5], Norrköpings konstmuseum, Borås konstmuseum, Bergen museum och Linköping museum. (Wikipedia)
Tecknare och illustratör. Verkade i Dagens Nyheter från 1930-talet fram till sin död. Han arbetade med kraftfulla konturer och var bland annat inspirerad av kinesiska tuschteckningar. Hans tecknarstil har påverkat både samtida och senare födda tecknare. Flera av hans grafiska blad (etsningar och torrnål) har utgivits i Föreningen för Grafisk Konsts årliga grafikportföljer.
Björn Berg, född 17 september 1923 i Unterwössen, Bayern, död 13 juli 2008[1], var en svensk tecknare, målare och grafiker. Efter två år vid Tekniska skolan i Stockholm fortsatte Björn Berg sina studier vid Konstakademiens grafiska avdelning, och för André Lhote och Fernand Léger i Paris. Åren 1927-1935 bodde han i New York. Han har tecknat bl.a. i Söndagsnisse-Strix, Industria och Dagens Nyheter, men han är mest känd för att ha illustrerat Alf Henriksons populärhistoriska böcker, Alf Prøysens böcker om Teskedsgumman och Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga. Förlagan till Emil är Bergs egen son Torbjörn Berg, som själv är konstnär och drivande kraft bakom Zirkus Loko-Motiv. En av illustrationerna finns som frimärksmotiv i en serie till Astrid Lindgrens 80-årsdag 1987. Björn Berg bodde i många år på Ekeby Skogsväg i Djursholm. Wikipedia
Bror Hjorth, född 22 april 1894 i Kronsäter, Ambricka rote, vid Marma, Älvkarleby socken, död 21 maj 1968 i Uppsala, var en svensk skulptör och målare. Wkipedia
Målare och skulptör samt lärare vid Valands målarskola. Han blev världsberömd som natur- och djurmålare. Som tillfällig gäst i skolplanschernas värld gjorde han Bilder för åskådningsövningar 5 st. motiv i olja.
Carl Andreas Dahlström, född 22 oktober 1806 i Stockholm, död 9 september 1869 i Stockholm, var en svensk målare och grafiker. Carl Andreas Dahlström studerade i Italien och senare vid Konstakademien i Stockholm. I början av 1830-talet utställde han svenska landskap och studier med motiv ur folklivet, och bidrog därigenom till intresset för folklivsskildringar. För Karl XIV Johan utförde han ett antal bataljmålningar, bland annat Övergången över Rhen. Främst kom han dock att ägna sig åt teckningar för litografiska planschverk, omfattande historiska tavlor från olika tider, folklivsbilder, Stockholmsskildringar med mera. Bland mer kända verk märks Taflor ur Fredmans epistlar och sånger och Svenska folkets seder, bruk och klädedräkter. Wikipedia
Bildkonstnär, född 1906 i Söderköping. Studerade utomlands och målade landskap, vanligen i litet format, med motiv från Östergötland, Skåne och Bornholm, samt medelhavsländerna. Representerad i Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet i Stockholm, Norrköpings, och Linköpings museum samt H.M.K. Konstnärslexikonett Amanda
Carl Müller, född i Tyskland, död förmodligen mot slutet av 1831 i Stockholm, var en av de första personer som etablerade litografin i Sverige. Müller kom i december 1817 till Stockholm, där han ingick kompaniskap med sin landsman Ludvig Fehr och uppsatte det första stentryckeriet i Sverige. Tryckeriet skapade några porträtt och andra smärre blad, tämligen ursprungliga och huvudsakligen utförda av Fehr. Bolaget upplöstes omkring 1820, och Müller övertog ensam tryckeriet. Från detsamma utkom sedan flera arbeten av betydelse, som Fredrik Emanuel Verners stora Stockholmsvyer, densammes "Upsala domkyrka" (1826-29) och "Stockholms utseende i äldre och nyare tider" (1829). Då emellertid flera medtävlare av större konstnärlig utbildning uppstod mot slutet av 1820-talet, ägnade Müller sig sedan dess huvudsakligen åt litografiskt musiktryck och utgav, sannolikt på eget förlag, en betydande mängd musikalier. Omkring 1830 gjorde han för detta ändamål försök med zinkgravyr. Hans änka, Sofie Müller, fortsatte, med biträde av litografen Carl Fredrik Schultén, några år med tryckeriet, som sedan övergick i andra händer. (Wikipedia)
Målare, som främst blev känd för sina skickligt komponerade historiemålningar i storformat. Dit hör klassiska verk som Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1882 och Sten Sture den yngres död på Mälarens is 1880.
Billmark var litograf och tecknare, elev till kopparstickaren Christian Didrik Forssell. Men 1827 lämnade han Forssells ateljé, övergav gravyren för litografin som han prövat i bl. a. Etyder för landskapstecknare (1828-30) och Skotska vyer, lämnade Sverige 1833 och var därefter bosatt i Paris till sin död. Därifrån företog han flera resor till Tyskland, Schweiz, Italien och hemlandet. 1853-1855 utgav han "Gripsholm" som blev hans genombrott i Sverige. Till hans mest kända - och sällsynta - verk hör ett Stockholmspanorama som trycktes 1868 i Paris, men tecknades 1864 från en fast förankrad ballong över Bredablick på Skansen. Billmark avled under oklara omständigheter under kommunardupproret 1870 under Paris belägring, varför hans dödsdag inte är känd. http://www.abebooks.co.uk/book-search/author/billmark-carl-johan/
Carl Olof Larsson,[a] född 28 maj 1853 i Gamla Stan i Stockholm,[1] död 22 januari 1919 i Sundborn i Dalarna,[2] var en svensk konstnär. Larsson är en av de mest berömda svenska konstnärerna och kanske den mest folkkäre. Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla akvarellmålare.[3] Han är känd för sina akvareller av idylliskt familjeliv. Larsson var make till konstnären Karin Bergöö. Wikipedia
Målare och professor vid Konstakademin 1854. Han är känd för sina häst- och ryttarbilder, men mest känd för sin oljemålning Gustaf Adolfs död i slaget vid Lützen (1855), som reproducerades på P.A. Norstedt & Söner 1931.
Curt Nyström Stoopendaal, född 25 juni 1893, död 27 juli 1965, var en svensk illustratör. Han var son till Jenny Nyström och är precis som sin mor mest känd för sina julbilder. Curt Nyström Stoopendaal började studera medicin efter studentexamen, men avbröt studierna för att istället studera för Caleb Althin vid Carl Wilhelmssons konstskola. Han arbetade en tid som reklamtecknare men började 1934 att måla kort för Axel Eliassons Konstförlag. Han är begravd vid Rådmansö kyrka. Wikipedia
Édouard Manet, född 23 januari 1832 i Paris, Frankrike, död 30 april 1883 i Paris, var en framstående fransk målare. Han var föregångare och inspirationskälla till den franska impressionismen, och hans egen mest kända tavla är den skandalomsusade Frukost i det gröna. Wikipedia
Johan Edward Bergh, född den 29 mars 1828 i Stockholm, död den 23 september 1880 i Stockholm, var en svensk jurist och landskapsmålare. Edward Berghs föräldrar var handlanden Severin Bergh och Emma Forsström. Han gifte sig 1855 med Amanda Helander och hade två söner, Richard Bergh och Walter Bergh.